En klinisk genomgång av ett urval av olika näringsämnen som kan påverka fertilitet och graviditet.

Inför graviditet ökar kroppens behov av flera mikronäringsämnen som är direkt involverade i ägglossning, hormonell reglering och tidig embryoutveckling. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att näringsbrister är vanliga hos kvinnor som försöker bli gravida, även hos dem som upplever att de äter en varierad och näringsrik kost.

Som legitimerad dietist med klinisk inriktning på fertilitet och kvinnohälsa möter jag dagligen kvinnor och par som önskar optimera näringsintaget inför graviditet. I många av dessa fall identifieras brister eller suboptimala nivåer av näringsämnen som är verkar kunna påverka reproduktiv funktion.

Inför graviditet är det vanligt att behöva se över intaget av folat, järn, jod, kolin och vitamin D med flera. Vilka kosttillskott som behövs beror på individens näringsstatus och kan sällan täckas av ett standardiserat gravidvitamin.

Artikeln är skriven av Anna Hamilton, leg dietist legitimerad dietist med klinisk inriktning på fertilitet och kvinnohälsa. Anna arbetar dagligen med kvinnor och par som försöker bli gravida, både genom individuella kostrådgivningar och utveckling av näringsbaserade lösningar för fertilitet.

Hennes arbete fokuserar på sambandet mellan näringsstatus, hormonell reglering och reproduktiv hälsa, med särskilt intresse för järnbrist, PCOS, insulinresistens och mikronäringsämnens roll inför och under graviditet.

Varför näringsstatus kan vara avgörande för fertilitet

Fertilitet är beroende av ett välfungerande samspel mellan hormonproduktion, äggmognad, ägglossning och ämnesomsättning. Dessa processer påverkas av flera olika faktorer som miljön där ägg och spermier mognar, din ålder och toxiner och sjukdomar. En del av dessa faktorer kan du själv påverka, som din näringsstatus. Många av nämnda processer är näringsberoende och påverkas direkt av tillgången på specifika mikronäringsämnen.

Vid brist eller suboptimala nivåer prioriterar kroppen överlevnad framför reproduktion, vilket kan yttra sig som oregelbunden cykel, utebliven ägglossning eller svårigheter att bli gravid.

Folat är avgörande för celldelning och tidig utveckling

Folat är nödvändigt för DNA-syntes och celldelning och spelar en avgörande roll redan i de tidigaste stadierna av en graviditet, ofta innan graviditeten är känd. Många studier stöttar samband mellan en god folatstatus och minskad risk för ryggmärgsbrock hos foster varför rekommendation om 400 mcg folsyra rekommenderas till kvinnor i fertil ålder. Det här rekommenderas oavsett om folatintaget från maten följer rekommendation.

Kliniska utmaningar kopplat till folat

Alla individer har inte samma förmåga att omvandla syntetisk folsyra till biologiskt aktiv folatform och behovet varierar beroende på genetik, kostintag och tidigare näringsstatus. Det finns genetiska variationer i MTHFR-genen vilka kan påverka folatmetabolism och därmed behovet av aktiv folatform. Man tror att cirka 10% av den svenska befolkningen har denna variation.


Vi vet också att den syntetiska formen av folat, dvs folsyra tyvärr kan maskera B12-brist. Något som inte folat kan göra.

• Aktiv folatform (t.ex. 5-MTHF) kan vara mer lämplig för många
• Intaget behöver vara tillräckligt redan före graviditet då fostret är i stort behov av folat redan första veckorna av graviditeten.

Min kliniska erfarenhet som dietist är att många kvinnor ligger lägre i folat i sina blodprover. De tar då sällan något kostillskott alls och har ett lägre intag från maten eller ett intag jämförbart med rekommendation men troligt svårighet att just omvandla till relevanta nivåer, se ovan om MTHFR. Har du dessutom stått på hormonellt läkemedel som även inkluderar östrogen så finns det en risk att dina nivåer är lägre än vad vi vill ha dem. Dina depåer kan ta upp till 2-3 månader att fylla på. Jag som dietist rekommenderar folat som kosttillskott om minst 400 mcg per dag, detta kan vara inkluderat i prenatal/multitillskott.

Järn – mer än hemoglobin

Järnstatus bedöms ofta utifrån hemoglobinvärde, men för fertilitet är järndepåerna, mätt som ferritin, minst lika relevanta. Järn som kosttillskott ska enbart tas vid konstaterad brist eller om det finns en historia av lägre järnvärden med rådande kosthållning.

Järn som kostillskott kan ge magbesvär även om det finns mildare järn som inte ger lika mycket symtom. Järn kan också hämma och hämmas av andra näringsämnen. Det är därför bättre att ta järn utan andra mineraler.

Varför ferritin är centralt vid fertilitet

Låga järndepåer kan påverka flera fertilitetsrelaterade processer även när Hb ligger inom referensintervall.

• energinivåer
• ägglossning
• hormonell balans
• sköldkörtelns funktion

I min kliniska erfarenhet som dietist inom fertilitet är det vanligt att kvinnor som försöker bli gravida har låga ferritinvärden utan att detta har uppmärksammats tidigare. Det här beror ibland på att relevanta blodprover inte är tagna eller att man använt breda referensvärden och inte sett invidens enskilda värde. När man ser över järnstatus så behöver man även inkludera flera olika parametrar och markörer för att värdet ska tolkas korrekt. Exempelvis kan ett bra ferritin kan ge ett falskt förhöjt intryck jämfört med järndepåerna om det finns en pågående inflammation.

Jod, kritiskt för sköldkörtel och reproduktion, särskilt första veckorna

Jod är en mineral vilken krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, vilka är centrala för ägglossning, ämnesomsättning och tidig graviditet. Under de första veckorna av graviditeten är fostret helt beroende av kvinnans sköldkörtelhormoner. Vid sköldkörtelbesvär det därför extra viktigt med mätning av nivåerna.

Riskgrupper för lågt jodintag:

• Kvinnor som äter lite fisk och skaldjur
• Personer som använder jodfritt salt
• Kvinnor som undviker mejeriprodukter

Trots detta saknas jod ibland i prenatala kosttillskott, vilket gör att intaget ofta blir otillräckligt inför och under graviditet. Utländska studier och undersökningar belyser ofta att jodintaget ofta är lågt hos gravida, något som behöver tas på allvar. Se därför till att ditt prenatal/multitillskott inkluderar jod i rimliga mängder. Du vill heller inte ha för höga mängder.

Kolin, ofta förbisett näringsämne

Kolin är involverat i celldelning, nervsystemets utveckling och leverfunktion och är viktigt under både fertilitetsfas och graviditet. Som dietist tror jag vi kommer prata lika mycket om kolin som vi idag pratar om folsyra inför graviditet. Kolin behövs bland annat i samma processer som folat behövs under de första veckorna under graviditeten.

Riskgrupper lågt kolinintag

• Lägre konsumtion av ägg och animaliska livsmedel
• Veganer och vegetarianer

Kolin är ett exempel på ett näringsämne som sällan inkluderas i billigare standardiserade gravidvitaminer trots dess biologiska betydelse. Och om det finns med så finns det ofta i mindre mängder jämfört med behovet. Behovet varierar mellan 480-550 mg kolin per dag. Det finns diskussioner om att behovet kanske är större. Se gärna att ditt prenatal inkluderar 200-250 mg kolin per dagsdos, ex som hos Nutrigaps Hers & Fertility inkl kolin.

Vitamin D, hormonell och immunologisk betydelse

Vitamin D påverkar hormonell signalering, immunreglering och flera fertilitetsrelaterade processer.

I Norden är låga nivåer vanliga på grund av begränsad solexponering och behovet varierar kraftigt mellan individer. För personer som inte får i sig tillräckliga mängder från maten och/eller skyddar huden för solen kan nivåerna vara svåra att hålla hela året utan supplementering.

Inositol – vid PCOS och insulinresistens

Inositol har visat effekt vid PCOS, insulinresistens och oregelbunden ägglossning. Inositol finns också beskrivet i internationella guidelines kring PCOS men har inte samma effekt som läkemedlet metformin.

I klinisk praktik kan inositol bidra till förbättrad cykelregularitet hos vissa individer, men är inte ett generellt tillskott för alla som försöker bli gravida.

Myo- och d-chiroinositol

För den som tar inositol så finns det i flera olika isomerer där myo-och d-chiroinositol återkommer som de vanligaste. Kvoten 40:1 mellan myo-inositol och d-chiroinositol verkar vara den som speglar relationen i kroppen, ex som i Nutrigap Myo-d-chiro Inositol 40:1.

Omega-3

Omega-3 är ett samlingsnamn för olika fettsyror med liknande kemisk struktur. Man har i flertalet studier sett att omega-3 fettsyrorna DHA och även EPA är viktiga för fostrets utveckling. Om du äter fisk och skaldjur 3 portioner per vecka så täcker det ofta behovet. Om inte så brukar jag som dietist rekommendera kosttillskott av omega-3. Vid tillskott är DHA särskilt relevant inför graviditet och bör anpassas efter fiskintag.

Begränsningar gravidvitaminer och prenatals

Idag finns det en uppsjö av prenatals från både apotek och egna tillverkare. Många av de billigare kosttillskotten inkluderar inte alla mineraler då de kräver mycket utrymme, det skulle krävas fler kapslar/tabletter för att komma upp i behov. Många inkluderar inte kolin eller har väldigt låga mängder. Många inkluderar också järn i kosttillskotten vilket inte är fördelaktigt då det ska tas vid behov och inte samtidigt som andra mineraler.

• Underdoserade nivåer
• Avsaknad av jod eller kolin
• Ofta järn inkluderat
• Ofta lägre mängder av kalcium och magnesium

Vanliga frågor om kosttillskott inför graviditet

Vilka kosttillskott ska man ta innan man blir gravid?

Inför graviditet är det vanligt att behöva se över intaget av folat, järn, jod, kolin och vitamin D. Dessa näringsämnen är kopplade till ägglossning och tidig fosterutveckling. Behovet varierar dock mellan individer beroende på kost, näringsstatus och faktorer som PCOS eller järnbrist. Oavsett rekommenderas 400 mcg folsyra eller folat, enskilt eller som del av ett prenatal, multitillskott inför graviditet.

Räcker det med ett vanligt gravidvitamin innan graviditet?

För många räcker inte ett vanligt gravidvitamin inför graviditet. Många produkter är underdoserade eller saknar näringsämnen som jod eller kolin och tar sällan hänsyn till individuella skillnader i näringsstatus. Därför kan riktade kosttillskott behövas redan innan graviditet uppstår. Ett multitillskott kan behöva kompletteras med Omega-3 tillskott.

Vad behöver man ta innan graviditet för att förbättra fertiliteten?

Behov ser olika ut och bäst är att se över ditt näringsintag för att komplettera med kosttillskott inkl folsyra/folat. Det är generellt rekommenderat att börja flera månader innan graviditet, eftersom viktiga processer som äggmognad och tidig embryoutveckling sker tidigt. Många näringsbrister behöver tid för att korrigeras, vilket gör förberedelsefasen avgörande. Genom att gå in i graviditeten med en bra näringsstatus så verkar det kunna minska risk för graviditetskomplikationer.

Exempel på hur näringsbehov kan täckas inför graviditet

• Ett prenatal-tillskott som innehåller aktiv folatform, jod och kolin kan användas som bas inför graviditet (exempel: Hers & Fertility).
• Vid låga järndepåer kan ett separat järntillskott komplettera.
• Vid PCOS eller insulinresistens kan inositol rekommenderas.
• Kosttillskott kompletterar kosten och kan inte ersätta varierad kost.

Sammanfattning kosttillskott

• Fertilitet och graviditet kan påverkas av näringsstatus
• Vanliga näringsämnen att utvärdera är folat, järn, jod, kolin och vitamin D
• Inkludera oavsett minst 400 mcg folsyra eller folat i enskild form eller i ett prenatal, som i Nutrigap Hers & Fertility.
• Många kvinnor ligger lågt i näringsintag så om inte matintaget ökas så rekommenderas ett prenatal.
• Ett prenatal som Hers & Fertility inkluderar kolin, magnesium och kalcium i högre mängder, och har inte järn.
• Tillägg av omega-3 för dig som inte äter fisk och skaldjur regelbundet. Försök inkludera minst 250 mg DHA.
• Inositol inför graviditet används ofta hos de som har PCOS och här finns det många studier, se ex Nutrigap Myo-D-chiroinositol 40:1.